Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Lotta Löfgren-Mårtenson

Lotta Löfgren-MårtenssonLotta Löfgren-Mårtenson är professor i hälsa och samhälle med inriktning mot sexologi och sexualitetsstudier. Lotta är föreståndare för Centrum för sexologi och sexualitetsstudier på Malmö högskola.

 | | |

BÖCKER UNDER UPPVÄXTEN:

 

JättehemligtBarbro Lindgren: Världshemligt

Oj, oj, den här boken är verkligen sönderläst! Inte bara av mig, utan även av mina tre döttrar. Barbro Lindgren beskriver i dagboksform hur det är att komma i puberteten, eller rättare sagt hur det är att längta efter det. Samtidigt händer en massa andra saker i Barbros liv som både är konstigt och sorgligt. Så kanske vore det lika bra att fortsätta vara barn? En tidlös klassiker som jag tror även mina framtida barnbarn kommer att älska.

 | | |

Vi fem på mystiska hedenEnid Blyton: Vi fem-böckerna….

De här böckerna sträckläste jag under somrarna på vårt släktsommarställe i Dalarna, där det ofta regnade. ”Vi fem” handlar om fyra barn och en hund. Julian, Dick och Anne är syskon medan George är deras kusin. Det finns könsöverskridande drag i böckerna då en central person, George, egentligen heter Georgina och är en flicka och klär sig i kläder som pojkar brukar bära, eftersom hon egentligen vill vara en pojke. Det var befriande på något sätt, tyckte jag, utan att analysera det något närmare. Tillsammans upplever Vi fem-barnen olika former av äventyr och mysterium, som de alltid lyckas lösa. Som äldst av fem syskon inspirerades jag till att försöka få med mig mina bröder och min syster på olika detektivuppdrag. Det gick sådär.

 | | |

UNG FEMINIST: 

 

FannyErica Jong: Fanny eller den sanna berättelsen om Fanny. Hackabout-Jones öden och äventyr.

Precis som det står i prologen till denna fascinerande tegelsten, så handlar boken om den starka, mångfacetterade och fräcka Fanny, hennes invigning till häxa, hennes resor, liv på bordellen, eleganta tillvaro i London, lidande på slavskeppet, liv som pirat, med mera, med mera. Erica Jongs berättarglädje, flödande penna och fräcka språk fångade inte bara mig som ung kvinna, utan även min mormor! Döm om hennes förvåning när jag kom på henne att skrattande smygläsa boken!

 | | |

Egalias döttrarGerd Brantenberg: Egalias döttrar

Denna bok blev en ögonöppnare för mig då Brantenberg vänder upp och nerpå könsrollerna och förlägger männen och kvinnorna i landet Egalia. Där är det männen som äter p-piller, klämmer in sig i trånga särkar och bär pehå.Trött på att betraktas som mindre kompetent, på sexuella trakasserier och maktlöshet bildar den unge Petronius till slut Mansligan, en maskuliniströrelse, och gör uppror mot kvinnoförtrycket. Det är en träffsäker parodi på det moderna patriarkatet, och läsaren ställer sig självklart på maskuliniströrelsens sida i dess kamp för ett Egalia där alla respekteras som individer, oberoende av kön. 

 | | |

Garp och hans världJohn Irving: Garp och hans värld

”Ellen Jamesare”. Har du en gång läst boken glömmer du dom aldrig! Under andra världskriget inser manshataren och fältsjuksköterskan Jenny Fields att jungfrufödsel är utesluten och att hon därför måste skaffa barn på något annat sätt. Hon grenslar en döende soldat och blir genast havande med Garp. John Irving är en berättare utav guds nåde, och det som borde bli alldeles för mycket blir bara helt fantastiskt och omöjligt att sluta läsa. Åtminstone tyckte jag så för många år sedan när jag första gången öppnade dess pärmar. Nu vid en omläsning börjar jag fundera mer på Irvings psyke än på Garps. Är inte en författares hjärna helt fantastisk som kan hitta på allt detta, eller var kommer det ifrån? Äh, strunt i det och bara läs och njut!

 | | |

FAMILJEBILDANDE:

 

In i världenDea Trier Morch: In i världen

Den här vackra lättlästa boken med dess enkla, men för den skull minst lika gripande, tecknade bilder påminner mig om hur det var att vänta barn första gången och att inte veta hur det skulle gå att föda. På ett avväpnande sätt både avdramatiseras förlossningen samtidigt som det magiska och unika består. Boken kan läsas både av vuxna och av barn, som skönlitteratur men också som sexualundervisning. Att det var det som jag sedan skulle komma att ägna mig åt till stor del av mitt yrkesliv visste jag inte då.

 | | |

S/Y GlädjenInger Alfvén: S/Y Glädjen

I min ungdom seglade jag mycket, vilket senare inspirerade mig och min blivande make att också köpa båt men det blev inte så lyckat. En av mina sista minnesbilder från den är när jag står höggravid i fören och Micke ropar ”Hoppa!” när det är tjugo meter kvar till ön! I Alfvéns bok blir dramatiken än större, väl beskriven genom den ena familjens öde som blir besatta av det som egentligen hände familjen som  tidigare ägde båten. Det som skulle bli en glädje, ett avbrott i vardagen och inte minst ett sätt att komma igenom den sorg de drabbats av, förvandlas till en tragisk fullbordan.

 | | |

BröllopsresanKnut Faldbakken: Bröllopsresan

Som ung och nyförlovad läste jag denna berättelse om Vidar Wenge, som genomför en ny bröllopsresa på väg till fjällen tillsammans med sin hustru Johanna efter tretton års äktenskap. Han är full av förhoppningar om att kunna känna närhet och känner sig uppspelt som en tonåring. Ingenting blir dock som han föreställt sig. Tvärtom. Katastrofen är ett faktum då chockerande saker framkommer. Att jag fastnade för detta medelåldersdrama som ung 20-plussare kan tyckas märkligt idag. Eller kanske inte, eftersom relationer och samlevnad blev min profession. I alla händelser, Faldbakken gestaltar utomordentligt de konflikter, ambivalenser och starka känslor av både kärlek och hat som relationer kan innebära. 

 | | |

Eeva KilpiEeva Kilpi: Om kärleken och döden

Det är inte ofta jag läser poesi, men Kilpi skriver gripande och rakt på sak om kärlek, möten, avsked och ensamhet. Att en av dikterna ”Säg till om jag stör” kom att symbolisera början på ett 30-årigt äktenskap gör hennes bok till ett inte bara minne för livet, utan ett måste. Say no more. 

 | | |

Använd aldrig arsenikMaria Lang: Använd aldrig arsenik

Maria Lang, eller Dagmar Lange som hon egentligen hette, var akademikern som blev omåttligt populär som deckarförfattare. Hon disputerade i litteraturhistoria och det sägs att hon inte trivdes i den patriarkala universitetsvärlden. Böckerna är lättlästa bladvändare, som ofta handlar om kärleksintriger, svek, hemligheter och lögner i småstadsidyllen Nora under 50-talet. Att som rektor börja skriva deckare var inte något som sågs av etablissemanget med blida ögon, dessutom med försiktiga erotiska antydningar. Men under fyrtio år var hon den okrönta deckardrottningen, älskad av folket numera nästan bortglömd i skuggan av Camilla Läckberg med flera. 

 | | |

VÄRMLÄNNING:

 

Kejsaren av portugallienSelma Lagerlöf: Kejsarn av Portugallien

Selma, Selma. Värmlänning. Kvinna. Utmanare av sexuella konventioner och familjeideal. Hennes berättelser är färgstarka, mångfacetterade och på många sätt arketypiska. Att hon själv, som Nobelpristagare, fick finna sig i att ställa sig sist i kön på de värmländska kafferepen då hon inte var gift, får ses som en symbol för vikten av att kämpa för allas sexuella och mänskliga rättigheter. Precis som fadern i Kejsarn av Portugallien kämpar för att återfå sin dotter – och hennes heder. Säg, är inte det samhällsaktuellt!?

 | | |

BoningarLars Lerin: Boningar

Lars Lerin är den begåvade konstnären som under min uppväxt levde som ett original i norra Värmland, under isen av alkohol och droger, men som numera är världskänd och lever ett stadigt familjeliv med man och barn inne i Karlstad. ”Med krukväxter, kärlek och allt! ”Jag fascineras av hans akvareller och hans sätt att uttrycka sig ord, till exempel som Sommarpratare 2012 där han beskriver det vardagliga och det oerhört utsatta i att vara människa som befinner sig i marginalen. ”För dig naken” är en film av hans guddotter som också pekar på detta sårbara och utelämnande. I denna bok visas fasader av människors boningar – villor, hyreshus, kolonilotter, radhus osv. Allt i ett sammelsurium av gemenskap, ensamhet, trygghet och utanförskap, som vi som läsare bara kan ana oss till. Eller fantisera kring. 

 | | |

JuloratorietGöran Tunström: Juloratoriet

Värmland i mitt hjärta! Mitt vackra födelselandskap tillsammans med Bachs magnifika och starkt berörande juloratorium bildar fond till denna både tragiska och fantasifulla berättelse. Den sträcker sig från Sunne till Nya Zeeland genom tre generationer, och som en röd tråd går längtan efter kärlek och att beröra, precis som stämmorna i körverket bildar en helhet av sorg och berusande glädje. Och inte minst, ibland är det kanske friskt att inte bli riktigt klok… 

 | | |

YRKESVERKSAM:

 

Prins AnnorlundaSören Olsson och Yvonne Brynggård-Olsson: Prins Annorlunda

Jag började min yrkesbana som särskolekurator och kom in i en värld av möten med människor som förändrade mitt liv. Så småningom disputerade jag på en avhandling om unga med intellektuell funktionsnedsättning och möjligheter till sexualitet och kärlek. Sören och Yvonne delar med sig av sina upplevelser av att få ett barn med Downs Syndrom och hur det påverkade föräldraskapets glädje, kamp och sorg. Ludvig lever inte längre, men Sören Olssons kamp för allas berättigande fortsätter. 

 | | |

Hur klok blir man på universitetet?Billy Ehn och Orvar Löfgren: Hur blir man klok på universitet?

Dessa fantastiska etnologer har genomfört en studie om akademin och de olika yrkesgrupper, roller och positioner som finns där, och som jag återkommer till gång på gång. Resultaten är träffande; Ehn och Löfgren delar ut intellektuella smockor uppåt, nedåt och åt sidan, samtidigt som de synliggör de outtalade normer som finns inom universitetsvärlden. Vissa dagar skrattar jag medkännande, andra dagar får jag tröst i det strukturella för att inte ta saker och ting personligt. Åter andra påminner de mig om den maktposition, som jag idag själv besitter, och det ansvar som följer på det. 

 | | |

Den sista föreläsningenRandy Paus: Den sista föreläsningen

Denna bok köpte jag 2010; jag var inne i det akademiska ekorrhjulet, året dessförinnan blev jag utnämnd till docent. Men vad är meningen med livet egentligen? Existentiella funderingar över hur stor plats arbetet ska ta i livet och hur livet ska rymmas i arbetet gjorde att jag slängde mig över videon med Randy Pausch sista föreläsning. Han börjar med ett imponerande antal armhävningar och berättar därefter han om hur han förverkligat sina barndomsdrömmar en efter en. Det är bara ett logistiskt problem. Han har cancer och den har redan besegrat hans kropp, trots viljan att fortsätta leva som far till sina tre barn, son till sina föräldrar och som make till sin fru. Tankeväckande om allas vår begränsade och utmätta tid. 

 | | |

FöregångarnaKirsti Niskanen och Christina Florin: Föregångarna

Kvinnliga professorer om liv, makt och vetenskap. Stockholm: SNS Förlag.Hjulet fortsätter snurra. 2013 blir jag utnämnd till professor, som kvinna höjde jag statistiken något då andelen kvinnliga professorer ökat med knappt en procentenhet per år under de senaste femton åren i Sverige där andelen män fortfarande är i graverande majoritet. Malmö högskola ligger ändå bäst i landet, med vad jag tror fortfarande runt 38 procent kvinnor. Nåväl. Vilka är då de kvinnor som gått i bräschen i detta akademiska patriarkat? I ”Föregångarna” ger enskilda individer sina bilder av målsättningar, möjligheter och hinder. I verkligheten måste jag tillägga att det inte alltid är kvinnliga professorer som blir ”systrar”, kanske till och med tvärtom. Fast systrar kan man ju både bråka och vara oense med, och ändå ha dem kvar. Så jag vet inte. Ambivalensen går som en röd tråd genom boken och genom mig. Kön är inte en given markör för samhörighet. 

 | | |

Torka aldrig tårar utan handskarJonas Gardell: Torka aldrig tårar utan handskar

Gardells angelägna trilogi om hiv-epidemin på 1980-talet, som benämndes bögsjukan i media, väckte berättigat uppmärksammande för några år sedan då den kom ut, nästan samtidigt i bokform såväl som i en tv-serie. Även här är Värmland med i bilden, då Rasmus lämnar Koppom för att flytta till Stockholm och komma ut som homosexuell. Kärlekshistorien med Benjamin är starkt beskriven, precis om övriga persongalleriet, inte minst Paul; ”den varmast, roligaste och bitchigaste bögen Gud nånsin skapat”. Trilogin grep mig starkt, kanske också för att jag själv var en av dem som oroade mig för att en nära släkting skulle smittas och rädslan inför de bastuklubbar som beskrevs i media. Han levde dock ett Svenssonliv, då precis som nu, men det blev också en påminnelse av vilka bilder som kan skapas av människor som grupp istället för att se individer. Inte alla är prydda i paljetter och fjädrar.

 | | |

Kroppens tunna skalKarin Johannisson: Kroppens tunna skal : sex essäer om kropp, historia och kultur

Jag hade precis kommit hem från en månads vistelse i höstas vid UCLA och får höra att Karin Johannisson gått bort, alldeles för tidigt. Johannisson var vetenskapskvinnan som skrev nästan skönlitterärt om sin forskning. Johannisson analyserar i denna bok kroppen i sin historiska, kulturella och könade kontext och tittar närmare på kroppsspråk, sjukdomsspråk och smärtspråk. Vilken mening har sjukdom och friskhet? Hur ser den rationella samhällskroppen ut? Tidlös läsning som bör ges vidare till nästa generations studenter och forskare. Karin, du fattas oss.

 | | |

En droppe midnattJason Diakité: En droppe midnatt

Text kommer snart!
Läsning pågår fortfarande.. 

Senast uppdaterad av Maria Brandström