Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

I nationens tjänst? Beredskap, folkhem, kön och nationell identitet i svensk 1940-talslitteratur

Kontaktperson: Kristin Järvstad
Ansvarig: Kristin Järvstad
Medarbetare: doktorand
Finansiär: Vetenskapsrådet
Tidsram: 2017-01-01 -- 2020-12-31
Fakultet/institution: Fakulteten för kultur och samhälle, Globala politiska studier

Projektets övergripande syfte är att skapa ny kunskap om en komplex tid och plats, 1940-talets Sverige, när svenskhetens innehåll och könens positioner är omdebatterade frågor. Huvudfrågan är: vad händer med begreppen nation och svenskhet när dessa kopplas till kön/genus och etnicitet i en ideologiskt och politiskt laddad tid? Och vem inkluderas som (lojal) svensk(a)? 

Projektmaterialet utgörs av svenska kvinnliga författares prosafiktion från 1940-talet, tidigare outforskad. Med hjälp av texter av bland andra Marika Stiernstedt, Margareta Suber, Gurli Hertzman-Ericson och Karin Juel utforskas den laddade diskussionen kring vem som har rätt att tillhöra nationen Sverige och därmed kan definieras som svensk(a), en diskussion som har många beröringspunkter med dagens debatt. Ett annat viktigt begrepp för projektet är motstånd: i vilken utsträckning bjuder de litterära texterna motstånd mot hegemona nationella ideologier? I vilken utsträckning skriver de in sig själva i dessa?

Materialet utforskas med hjälp av begreppet kroppspolitik som i en feministisk analys utgår från att könade kroppar, även på ett symboliskt plan, ligger till grund för att skapa och upprätthålla föreställningen om nationen – männen blir här försvararna av nationen, medan kvinnorna reproducerar den via moderskapet. Denna ordning ifrågasätts i det fiktiva materialet, bland annat i olika scenarion som utspelas i krig och konflikt där kvinnorna tar till vapen och män blir pacifister. Även flyktingen som ’främling’ analyseras med hjälp av de fiktiva texterna, kopplat till frågor om ras och etnicitet: hur hantera exempelvis judiskhet i relation till svenskhet? Och hur framställs judiskhet i svensk etablerad litteratur i en tidsmässig kontext där antisemitisiska uttryck inte längre kan passera?

I vissa frågor fokuseras främst kvinnokroppen: så till exempel gör en ny abortlag (1939) att frågan om att föda i nationens tjänst ställs på sin spets under 1940-talet. I litteraturen får vi se ett spektrum av inställningar till abort. Även det kvinnliga begäret undersöks: när (nordiska) kvinnofigurer går över både en ideologisk och nationell gräns i relationer med Fienden blir de automatiskt betraktade som kollaboratörer. Med utgångspunkt i begreppet heder, kopplat till kvinnligt medborgarskap, analyseras hur den förnedrande bestraffningen av de ´otrogna´ kvinnofigurerna, som utförs av inhemska män, blir nödvändig för att återupprätta den nationella hedern. Oavsett sammanhang för den kvinnliga kroppen visar sig heteronormativitet och manlig överordning råda.

Description in English

The overarching aim of the project is to create new knowledge of a complex time and place, 1940s Sweden, when the content of Swedishness and the positions of the sexes are much debated issues. The main research question is: what happens to the concepts nation and Swedishness when connected to sex/gender and ethnicity in a politically and ideologically charged time? And who is included as a (loyal) Swedish man or woman?

The project material consists of Swedish female writers’ prose fiction from the 1940s, formerly unexplored. Using texts by Marika Stiernstedt, Margareta Suber, Gurli Hertzman-Ericson and Karin Juel among others, the project investigates the charged discussion about who has the right to belong to the nation of Sweden and therefore can be defined as a Swedish man or woman, a discussion which has many connections to the debate today. Another important concept for this project is resistance: to what degree do the literary texts offer resistance against hegemonic national ideologies? To what degree do they write themselves into these?

The material is explored using the concept body politics which in a feminist analysis means that sexed bodies, also at a symbolic level, constitute the basis for creating and upholding the idea of the nation – here men become defenders of the nation, whereas women reproduce it through motherhood. This order is questioned in the literary material, eg in different scenarios taking place in war and conflict where women take up arms and men become pacifists. The refugee as a ‘stranger’ is also analysed using the literary texts, connected to issues about race and ethnicity: how can for example Jewishness be handled in relation to Swedishness? And how is Jewishness conceptualized in Swedish established fiction, in a time and place when anti-Semitic manifestations cannot pass any longer? 

On some issues, mainly the female body is focused: for example, a new law on abortion (1939) brings the question about giving birth for the nation to a head during the 1940s. In the literary texts one can find a spectrum of views on abortion. The female desire is investigated in the project as well: when (Scandinavian) female characters pass a border that is both ideological and national, having relations with the Enemy, they are viewed automatically as collaborators. Using the concept honour connected to female citizenship as a starting point, the project analyses how the demeaning punishment of the ‘unfaithful’ females, executed by domestic males, becomes necessary in order to restore national honour. Regardless of the context in which the female body is situated, heteronormativity and masculine supremacy reign.

 

Senast uppdaterad av Magnus Jando