–Undervisningen är obligatorisk men närvaron är ojämn och alla finner inte sin plats. Man måste som lärare veta varför man gör som man gör.

Vad är idrottsdidaktik
I avhandlingen ger sig Katarina Schenker på jakt efter en tydligare definition av begreppet idrottsdidaktik. Viktigt inte minst när den nya ämneslärarexamen kräver att studenterna ska kunna bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnesdidaktik. '

	”Vi kan utbilda studenterna att kritiskt reflektera över sin undervisning - utifrån humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv, säger Katarina Schenker”

Didaktik är ett inte helt enkelt begrepp. Enligt nätuppslagsboken Wikipedia kan det ”definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar skolans undervisning och dess innehåll”, och det blir inte lättare när man kommer in på ämnesdidaktik.  Katarina Schenker konstaterar att det finns olika definitioner.
– Samtidigt som det är ett svårt begrepp så finns det en oerhörd potential i idrottsdidaktik om man använder ett samhällsvetenskapligt perspektiv.

Men snarare, menar hon, läggs ett naturvetenskapligt (människokroppen, skador, muskelgrupper) eller psykologiskt (mental träning) perspektiv på undervisningen.
– Idrottsvetenskaplig forskning visar på problem inom idrotten och i skolämnet som man inte kommer åt. Vi behöver ett annat språk.

Idrottens måttstock komplicerar
Den redan nära relationen med idrotten, som har sin egen begreppsvärld och måttstock, komplicerar ytterligare. Katarina Schenker har studerat kurslitteraturen relaterad till bollspel, dans, orientering och simning vid fyra idrottslärarutbildningar och tycker det är problematiskt att litteraturen ofta tas fram av idrottsrörelsen.
–  Vi vet redan vad ”en god idrottare” är men det kanske inte överensstämmer med vad som är bra i skolämnet.

Skolinspektionens tillsyn har visat att det stor övervikt på bollspel på lektionerna. Samtidigt är det många av eleverna i femman som inte kan simma. Hur hanterar vi de elever som inte har råd att köpa gymnastikskor eller sitter på bänken i en skola för alla? undrar Katarina Schenker, som i sin avhandling tagit fram ett analysverktyg för hur läraren kan kritiskt förhålla sig till och analysera sin undervisning.

Avhandlingen