Likvärdighet till priset av likformighet?

– Det är ett jätteproblem att vi inte har likvärdig bedömning i skolan, men externa prov tenderar att skapa likformighet, säger Per Gunnemyr.
Uppsatsen är en intervjubaserad studie där han jämför hur och varför svenska respektive finska historielärare påverkas av externa prov. I det här fallet det svenska Historielärarnas prov (HLP), som tagits fram av en lärare och som gjordes av ett tusental elever senast, och det finska ämnesrealprovet (ÄRP). Ett förberedande prov inför studentexamen som man fortfarande har i Finland. Något nationellt prov i historia för gymnasiet finns inte idag.

	Per Gunnemyr ser en risk för kompletteringspedagogik – att man bara drillar eleverna inför provet.

Intervjuerna visade att det svenska provet framförallt påverkade det kollegiala samtalet och samarbetet, inte bedömningen som sådan, vilket däremot var fallet med ÄRP i Finland.
– Det är tydligt hur undervisningen och värderingen av kunskaper i Finland styrs av provet. Sättet att ställa frågor och de kunskaper som hålls fram där premieras också i den dagliga undervisningen.

Skillnaderna beror enligt Per Gunnemyr bland annat på hur styrande provet är för slutbetyget, vilken betydelse andra prov har, hur länge provet funnits och i vilken grad det är externaliserat.
– I Sverige är det fortfarande lärarna som rättar även HLP, i Finland skickas det in och rättas centralt, säger Per Gunnemyr.

Mer fakta än resonemang
Nationella prov i historia har införts i grundskolan och Per Gunnemyr tror det kommer att slå igenom även i gymnasiet . Han tycker det är bra om hans bok kan visa på den problematik som följer med allt för tungt vägande externa prov, som nationella prov.
Han ser en tendens både i Finland och USA till att lärarna anpassar sig efter varandra och det viktiga provet. Det är också lättare att mäta fakta än mer komplexa resonemang, och risken är att lärarna får mindre tid till vad de själva tycker är centralt i ämnet historia. 
– Om proven blir styrande för slutbetyget kan det också bli meningen med kursen. Det är trist om möjligheten för lärare och elever att tillsammans diskutera vad man vill göra försvinner.