Varför slog Facebook men inte Minidisc?

Hur snabbt slår ett nytt medium igenom? Är ”pappersdöden” en oundviklig konsekvens av det ökande läsandet av nättidningar? Och vad innebär detta för läsarna – vad förlorar vi, och finns det något att vinna? Detta är några av de frågeställningar Sara Leckner, ­­medieforskare verksam vid Teknik och samhälle på Malmö högskola, ägnar sig åt i sin forskning.

– Jag intresserar mig för konkurrensen och samlevnaden mellan traditionella och nya medier, berättar Sara Leckner. Tidningskonceptet, till exempel, har funnits och utvecklats under fyrahundra år – åt vilket håll kommer utvecklingen gå nu, när det finns möjlighet att publicera sin dagstidning i digitala kanaler? En central fråga som uppstår är hur man då skall anpassa innehållet.

Anpassning på gott och ont
Sara Leckner menar nämligen att de nya medierna har skapat nya vanor och beteenden: nättidningsläsaren går kanske in flera gånger om dagen för att läsa nyheterna, men bara korta stunder åt gången. Den traditionella tidningsläsaren börjar dagen med att läsa hela tidningen från början till slut. En anpassning skulle kunna innebära kortare artiklar och notiser, med risken att den djuplodande analysen uteblir.

– Det går inte att överföra alla aspekter av det som utgör en papperstidning till nätupplagan – man måste släppa vissa bitar. Samtidigt måste man utnyttja den nya tekniken som kan tillföra nya aspekter, säger Sara Leckner. Pappersdöden måste inte nödvändigtvis vara av ondo för läsaren – de lämnar ju papperstidningen för att de hittat något nytt, som passar dem bättre.

I sin forskning går Sara Leckner även in på de mer filosofiska resonemangen; hon tittar på koncepten ”tidning” och ”bok” i sig, och frågar sig vad som måste finnas med i den digitala versionen för att begreppen inte ska förlora sin betydelse.

Förutspå flipp eller flopp
Överföringen från traditionella medier väcker också frågan om vilka publiceringskanaler det lönar sig att satsa på – vilka medier är bara ”flugor”, och vad kommer bli morgondagens melodi? För medieproducenterna handlar det till syvende och sist om ekonomisk överlevnad, och de gör vad de kan för att spå in i framtiden.

– Ibland kan det kännas som att det dyker upp nya framgångsrika medier hela tiden, men tittar man närmare ligger det en lång uppstartstid bakom. Inom medieforskningen brukar vi prata om ”30-års-regeln”, att det går cirka trettio år från idé till färdig produkt.

Sara Leckner menar att trettioårsregeln med vissa justeringar är tillämpbar även på moderna mediesuccéer, även om det verkar som att nya fenomen lanseras på löpande band. Som exempel nämner hon Ipad, som är en vidareutveckling av den platta datorn Tablet från början av 90-talet.

Snabbare spridning
Den stora skillnaden mellan nu och då är den allt snabbare spridningen; för telefonen tog det 50 år att uppnå 50 miljoner användare, för TV tog det bara 20 år att uppnå samma antal tittare. Internet hade 50 miljoner användare efter endast 7 år.

– Det är inte säkert att det går att förutspå medieutveckling, säger Sara Leckner. Men det går att göra hypoteser utifrån vissa förklaringsmodeller, vilket jag kommer ta upp på min Akademiska kvart. Jag ska även våga mig på att titta på hur medialäget ser ut 2020.

--------------

Vill du veta mer om Sara Leckner och hennes tankar kring medieutveckling? Välkommen till En akademisk kvart onsdagen den 17 oktober!

Foto: Christoffer Lomfors