Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Att lyckas i den mångkulturella skolan

2016-10-10

NY BOK: Se till att skolan respekterar att elever är olika och har olika kulturell bakgrund. Se till att eleverna lär sig att de kan lära och att kunskapsförmedling är av en av skolans viktigaste uppgifter.
Det är några av huvudbudskapen i den hyperaktuella boken Skolframgång i det mångkulturella samhället, som kommer ut i dagarna. 

Antologin är resultatet av ett 3-årigt forskningsprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet. Ett tiotal forskare försöker på vetenskaplig grund ge svar på frågan ; Vilka är framgångsfaktorerna i mångkulturella skolor. Laid Bouakaz och Rehan Taha har medverkat från Malmö högskola.

Undersökt Malmö
Undersökningen är gjord på ett tiotal gymnasieskolor enbart i Malmö, både fristående och kommunala. Enkäter har skickats ut till elever i åk 1 och senare när de kommit upp i åk 3 och däremellan har en mängd intervjuer gjorts med elever, lärare, skolledare och föräldrar.

laidb- En viktig utgångspunkt var att vi fokuserade på framgångsfaktorer då det skrivits hyllmeter om elevmisslyckanden i skolan, säger Laid Bouakaz.

Detta i en tid när olika nationella och internationella mätningar visar generellt försämrade skolprestationer, större spridning mellan hög- och lågpresterande elever, ökad skolsegregation och försämrad likvärdighet, stora skillnader mellan flickors och pojkars skolresultat m.m.

Antologins ambition är att vidga perspektivet genom att analysera hur elevernas livsvillkor och kulturella identiteter samspelar med identiteten i skolvardagen.

Eleverna kämpar
Ett av kapitlen som Laid Bouakaz och Rehan Taha skrivit handlar just om hur tre gymnasieelever, med utländsk bakgrund, kämpar med att få erkännande för deras kulturella, etniska och religiösa identiteter i skolan och samhället. Samtidigt hamnar deras lärande d.v.s. prestation i skolämnen som ger betyg inte alltid i fokus. Två av de manliga eleverna hamnar i något som Bouakaz kallar ”hjälplöshetsmönster” och mer eller mindre ger upp skolarbetet. En av dem blir starkt påverkad av en lärares rasistiska uttalande. Den kvinnliga gymnasieeleven intar däremot ett ”självbemästrande” mönster. Genom lärarens uppmuntran och energi, kamratsupport och eget arbete förstår hon hur viktigt det är att prestera i skolan och höja sina betyg. Detta trots att hon från början också skolkade och ett tag var på väg att gifta sig.

I ett annat kapitel tar Bouakaz upp komplementära skolor. Det är just ett komplement till den vanliga skolan och kan vara läxhjälp, språkstöd m.m. och drivs ofta av föräldrar med utländsk bakgrund.   

Vilka är då de viktigaste resultaten?
- En av slutsatserna i boken är just bemötandet och ett erkännande av eleven för den han/hon är, säger Laid Bouakaz. Läraren måste få kontakt med den enskilda eleven och förstå hur eleven  brottas med olika religiösa, kulturella, etniska identiteter. Särskilt i dagens värld som präglas av rasism, diskriminering och extremism.

- Läraren får samtidigt aldrig ge avkall på elevens skolidentitet. Tvärtom måste eleven komma till skolan och jobba där för att man tror på det. Skolans kunskapsmål måste vara tydliga och eleven måste upptäcka sin egen förmåga att lära.

Vem ska läsa boken?
-Politiker, skolledare och lärare skulle ha stor nytta av att läsa boken, säger Laid Bouakaz.

Text: Helena Smitt

Senast uppdaterad av Helena Smitt