Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Bättre samordning efterfrågas vid trafikstörningar

2017-02-21

FORSKNING. En gemensam trafikledning, samordnad information och mer beslutsrätt till passagerarna. Det är några av förslagen på förbättringar vid störningar i kollektivtrafiken.
– Med ganska små medel kan man göra stora förbättringar, säger Åse Jevinger, forskare vid Malmö högskola.

Bristfällig och motstridig information och kaos i väntan på ersättningsbussar. Många känner nog igen sig i den förvirring som kan uppstå vid störningar i kollektivtrafiken. I ett forskningsprojekt vid K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik, har Åse Jevinger och kollegan Jan Persson gjort en studie kring informationsbaserad störningshantering för kollektivtrafik.

Åse Jevinger

Åse Jevinger

Olika system som inte pratar med varandra

För att få en heltäckande bild av informationsflöden mellan olika aktörer och hur information når ut till resenärer, har de intervjuat representanter för Trafikverket, Skånetrafiken, Nobina, Arriva och en taxioperatör.
– Mycket kommunikation operatörerna emellan går fortfarande via telefon. Framförallt så pratar inte systemen med varandra, vilket gör att informationen inte når fram så snabbt som man önskar, säger Åse Jevinger.
Att trafikstyrningen inte är samordnad är ett av problemen. Trafikledning sker hos flera operatörer - Trafikverket har en trafikledningscentral, Arriva sin egen. Detta medför dubbelarbete. Dessutom finns en risk att informationsöverföringen mellan de olika aktörerna inte fungerar.

– Efter att en större störning pågått i 15 minuter håller järnvägsföretagen ett telefonmöte om vad man ska göra, där är t ex inte bussföretaget Nobina med. Telefonmöten kan också vara problematiska vid tekniska problem, säger Åse Jevinger.

Svårt för passagerare ta egna beslut

Att inte buss- och taxiföretag involveras innebär att dessa inte snabbt kan användas om komplement till tågtrafiken och inhyrda ersättningsbussar. Aktörerna går vidare inte ut med information förrän man är helt säker på vad man ska göra.
– Det gör att resenären inte har en aning och inte kan överväga egna beslut om att komma vidare, säger hon.
Olika information kan komma från displayer, appar, tågpersonal och högtalare vid stationerna, eftersom olika aktörer är ansvariga för uppdateringen av dessa.
Resegarantin utgår vid förseningar längre än 20 minuter, så det finns också ett ekonomiskt incitament för operatörerna att flödet ska bli bättre.

Inför en passagerar-app

Åse Jevinger och Jan Persson har förslag på hur informationen till resenärer kan förbättras i samband med störningar:
– Det stora är att få till en gemensam informationskälla om läget. Men man skulle också behöva samla in mer information från resenärerna själva om var de befinner sig och vart de ska resa. Den här typen av information kan sedan användas av aktörerna för att förbättra störningshanteringen. Dessutom kan man öka möjligheterna för resenärerna att kunna ta egna initiativ när trafikstörningen inträffar, säger Åse Jevninger och föreslår en passagerarapp som visar alternativa resvägar.
– Där man kan checka in och t ex säga att jag är intresserad av den eller den busslinjen, en ersättningsbuss eller att dela en taxi med medpassagerare. De olika alternativen kan medföra olika kostnader, den som t ex har bråttom till flyget är nog villig att betala en del av kostnaden själv.

Text: Magnus Jando

Senast uppdaterad av Ida Rosqvist