Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Färre känner sig trygga i Malmö än i övriga landet

2017-03-01

FORSKNING. Forskare vid Malmö högskola har i Brås nya rapport Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015 gjort en fördjupad studie av exemplet Malmö.

Analysen har gjorts av Anna-Karin Ivert, Caroline Mellgren och Marie Torstensson Levander, och ingår som ett fördjupningsavsnitt om lokala variationer i upplevd trygghet utifrån exemplet Malmö. Analysen bygger på uppgifter från ett specialuttag ur Brås Nationella trygghetsundersökning, NTU, från Malmö områdesundersökning samt från kriminalstatistiken.

Över riksgenomsnittet
Den polisanmälda brottsligheten i Malmö ligger över riksgenomsnittet men sticker enligt Brås statistik inte ut i jämförelse med Stockholm och Göteborg. Det gör den inte heller nämnvärt vad gäller självrapporterad utsatthet för personbrott. Det är däremot fallet när det gäller självrapporterad utsatthet för egendomsbrott. Undersökningen visar att färre Malmöbor känner sig trygga i sina bostadsområden än boende i närliggande kommuner, Stockholm och Göteborg. År 2016 svarade 72 procent i Malmö att de kände sig trygga i sitt bostadsområde, vilket kan jämföras med 78 procent i Stockholm och Göteborg. Genomsnittet för hela riket låg 2016 på 81 procent. Sett över en tioårsperiod har dock tryggheten i Malmö, som i riket i övrigt, ökat.

Skillnader inom Malmö
 Enligt forskarna vid Malmö högskola säger dock statistiken från NTU inte så mycket om hur det ser i ut i olika delar av Malmö. ”Malmö områdesundersökning 2015” visar att upplevelsen av trygghet skiljer sig åt beroende på vem man är och var man bor. Vid undersökningens genomförande var staden organiserad i fem stadsområden, Norr, Öster, Söder, Väster & Innerstaden.

Den genomsnittliga andelen trygga är lägst i stadsområde Söder (49 %) och högst i stadsområde Väster (72 %). Även inom stadsområdena finns stora variationer.  Inom stadsområde Söder finns delområden där nio av tio respondenter svarade att de känner sig trygga om de går ut ensamma sent på kvällen i sitt bostadsområde, men i stadsområde Söder finns också delområden där endast var tionde svarade att de känner sig trygga.

"Kollektiv styrka" en faktor
Tidigare forskning om varför otryggheten varierar mellan olika områden har pekat på olika förklaringar. Förhållanden som ofta lyfts fram som förklaring till variationer i trygghet (och brottslighet) är den lokala problemnivån i form av fysiska och sociala ordningsstörningar  och områdets nivå av kollektiv styrka. Exemplet Malmö visar att trygghetsupplevelserna kan variera stort inom en stad. Forskarna ser också att en generell positiv utveckling av trygghet inte nödvändigtvis innebär att tryggheten ökar lika mycket i alla områden. Snarare ser skillnaderna ut att öka mellan de mest trygga och de mest otrygga områdena.

Det är därför, menar de, viktigt att studera hur stadens olika delar utvecklas i förhållande till varandra, eftersom resultaten tyder på att områdenas relativa positioner inte förändras.
” För att trygghetsskapande insatser ska kunna riktas mot de områden där behovet är som störst, och för att insatsernas effektivitet ska kunna utvärderas, är det därför viktigt att identifiera lokala variationer”, avslutar forskarna sin analys.

Senast uppdaterad av Magnus Jando