Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Ingen allmän allmännytta

2017-03-06

FORSKNING. Skapa en allmännytta som verkligen lever upp till namnet. Annars riskerar vi en social bostadssektor som i många andra länder. Det menar forskaren Martin Grander, som förordar statlig styrning för att fler med låg inkomst ska få möjlighet att komma in på bostadsmarknaden.

2013-2015 var han en av forskarna i forskningsprojektet Nyttan med allmännyttan, som startades av branschorganisationen SABO. Syftet var att se hur de allmännyttiga bostadsbolagen lyckats kombinera det ursprungliga uppdraget att tillhandahålla bostäder för alla invånare och de affärsmässiga krav på bolagen som infördes 2011. Detta mot bakgrund av EU:s konkurrenslagstiftning. Martin GranderI projektet intervjuade Martin Grander med kollegor företrädare för de totalt cirka 300 allmännyttiga svenska bostadsbolagen för att se vad de nya kraven fått för konsekvenser för bland annat deras uthyrningspolicy.
— Det kommunala självstyret ger möjlighet att tolka reglerna om vinstkrav. En del ser det som att riskerna ska minimeras. Andra, som allmännyttan i storstäderna, ser inte motsättningen mellan att kombinera detta med låga trösklar för hushåll med låg inkomst, säger Martin Grander, som publicerat sina resultat i International Journal of Housing Policy.

Höga krav på inkomst
För att få ett eget kontrakt hos allmännyttan kräver numera många bostadsbolag en månadsinkomst som är 3-4 gånger större än månadshyran. Vidare säger fyra av tio bolag nej till försörjningssstöd som inkomst. Det innebär att det är allt fler som inte kan passera tröskeln till ett eget kontrakt. En ny grupp människor som inte har sociala problem eller är tillräckligt fattiga för att få bostad via socialtjänsten hamnar i kläm.
— En ensamstående mamma med två barn kan t ex ha svårt att visa upp tillräcklig inkomst om inte barn- och bostadsbidrag räknas. Samma sak med unga som har för låg inkomst. Deras enda problem kan vara att de saknar bostad. Allmännyttan är viktig som en första ingång för dem som varken har kapital eller nätverk, säger Martin Grander.

Reproducerar orättvisor
Enligt internationell forskning finns det ingen koppling mellan inkomst och skötsamhet vad gäller att betala hyran i tid. För många som har lyckats få en egen bostad är snarare hyran det som kommer före allt annat.
— Hela bostadssystemet reproducerar orättvisor. De som hamnar utanför riskerar att hamna i den svarta marknaden och få betala höga hyror för undermåliga bostäder, säger Martin Grander, som planerar en uppföljningsstudie för att se om de lägre trösklarna i storstäderna lett till större problem med hyresinbetalningar..
I många kommuner finns ett stort behov av nya bostäder, och nybyggen får ofta en förhållandevis hög hyra. Här ser Martin Grander en risk för ökad polarisering mellan privata värdar och allmännyttan i kommuner med generösare krav på hyresgäster.
— Om de privata värdarna i dessa kommuner ställer högre krav, vad händer då om de kommunala nya bostäderna får allt fler hushåll med ekonomiskt bistånd? Hur länge behåller dessa nya hus sin attraktionskraft bland dem som betalar full hyra?

Risker med olika tolkning
Risken är, menar han, att allmännyttan i vissa kommuner mer och mer får karaktären av social bostadssektor. I andra, som gör en snävare tolkning av affärsmässighet, blir de kommunala bostäderna till för dem med stabil ekonomi, medan andra lämnas utanför.
— Det blir alltså både ökad bostadssegregation och klyftor mellan kommunerna, säger Martin Grander.
Enda lösningen om staten vill hålla fast vid en generell bostadspolitik är, enligt Martin Grander, att den tvingar allmännyttan att bli mer generös, och att privata hyresvärdar sänker kraven och släpper bostäder till bostadskön.
— Annars står vi inför en återvändsgränd där en social bostadssektor är det som återstår om alla ska kunna erbjudas en bostad.

Text: Magnus Jando

Senast uppdaterad av Helena Smitt