Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Många studenter vid Malmö högskola har upplevt hatbrott

2017-05-01

FORSKNING. Var femte av nära 3000 studenter vid Malmö högskola uppger i enkätsvar att de haft erfarenhet av hatbrott. Bland de utsatta finns kvinnor och minoriteter som visar sin religiösa tro eller sexuella läggning.

— Oavsett motiv handlar det framförallt om hot, trakasserier och ofredande. Våld är mindre vanligt, säger Mika Andersson, doktorand vid Institutionen för kriminologi.
Forskningsprojektet har finansierats av Brottsförebyggande rådet och Mika Andersson gjorde studien tillsammans med docent Caroline Mellgren.

Omfattar fler grupper än lagstiftningen
I dag omfattar den svenska lagstiftningen om hatbrott t ex kränkningar som riktas mot personer på grund av hens ras, hudfärg och sexuella läggning. Forskarna valde att även inkludera andra grupper i sin studie:
— Vi ville få en bredare bild än svensk lagstiftning för att kunna göra internationella jämförelser och tog även med kön och funktionsnedsättning, säger Mika Andersson.
Enkäten delades ut till alla studenter på Malmö högskola som läser minst 15 högskolepoäng. Bland nästan 3000 svar uppgav 574 att de någon gång överhuvudtaget blivit utsatta för hatbrott. Demografiskt speglar de medverkande i enkätundersökning sammansättningen av studenter på Malmö högskola.
— Att 574 personen någon gång upplevt hatbrott är en betydande andel. Även om trakasserierna inte skett i närtid är det något man tar med sig in i klassrummet. Erfarenheten finns närvarande, säger Mika Andersson.

Främlingar på stan
I liknande internationella studier har hatbrotten oftast skett mellan studenter på campus. Studien vid Malmö högskola pekar snarare mot okända gärningsmän i stadsmiljö.
— Det kan bero på att Malmö högskola har lokaler över hela staden och en mycket blandad population av studenter. De vistas i en stadskontext och går på vanliga uteställen. På många internationella lärosäten kretsar livet kring campus, säger Mika Andersson.
Studien vid Malmö högskola visar att erfarenhet av hatbrott framförallt finns bland kvinnor (20 procent av kvinnorna i undersökningen uppgav detta) och bland synliga minoriteter, det vill säga personer som exempelvis alltid eller oftast är öppna med sin sexuella läggning eller tro.
Här ingår:

  • Transpersoner (40 procent)
  • Religion/världsåskådning (34 procent)
  • Annat ursprung än Europa och Nordamerika (18 procent)
  • Sexuell läggning (15 procent)

— Identitetsmarkörer är en väldigt tydlig faktor bakom hatbrott. Bär du religiösa symboler och framförallt då inte kristna sådana, eller är öppen med din sexuella läggning, då är risken större, säger Mika Andersson.
Vad som ska räknas till hatbrott är under diskussion och i år planerar regeringen lägga en proposition om att inkludera könsöverskridande identitet eller uttryck som explicit kategori i lagstiftningen.
— Att även ta med kvinnor skulle vara en bra markering. Det finns lagstiftning mot våld i hemmet men inget mot andra trakasserier. Hatbrott är alltid svårt att bevisa men polisen blir bättre och bättre på det, säger Mika Andersson.

Text: Magnus Jando

Senast uppdaterad av Magnus Jando