Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Studieteknik för akademiska studier

Individuell lärstil

Testa vilken lärstil du har

Hur läser jag snabbare?

Det enkla svaret är att du övar upp läshastigheten över tid. För att hjälpa ögat att öka hastigheten kan du också dra med fingret under texten i den hastighet du vill läsa med. Precis som många gjort då de en gång lärde sig läsa.

En lite längre reflektion om läsning är: Läsning är precis som mycket annat något som blir bättre och bättre ju mer du övar på det. Vad vi ofta glömmer, som nya i ett ämnesområde och då vi för första gången sätter oss med en svår akademisk text är att den just är... svår! Den är svår för att vi många gånger inte fullt ut har de förkunskaper som krävs för att kunna läsa texten med vår normala läshastighet. Hur skulle vi kunna veta tillräckligt mycket om något innan vi lärt oss det? Det är då vanligt att man saktar in sin läshastighet för att bättre försöka förstå innehållet.

Snabbt först – mer noga sedan
Att läsa långsamt vid en första genomläsning är tyvärr ofta helt fel strategi. Ofta är det orimligt att tänka sig att du, på riktigt, ska förstå en text på akademisk nivå på en genomläsning. Oavsett hur långsamt du läser den. Det man brukar rekommendera är att man ska läsa igenom texten snabbt en gång. Observera att denna genomläsning inte i huvudsak är till för att du ska förstå allt som står utan snarare skapa en inblick i vad texten handlar om.

Vid en andra genomläsning faller bitarna på plats
Vid nästa, eller nästa igen, genomläsning kommer med större sannolikhet bitarna att börja falla på plats. Det smartaste sättet att "knäcka" en ny text på är inte att läsa långsamt och noggrant. Tvärtom kan det vara smart att läsa snabbt och utan krav på att förstå första gången!

Hur ska jag planera min tid för att hinna med allt?

Det enkla svaret: Planera din tid och håll dig till schemat. Använd gärna en timer som du sätter på 15-20 minuter när du ska läsa. Därefter tar du en kort paus då du "får lov" att kolla mobilen eller slösurfa i 5-10 minuter innan det är dags för nästa läs pass. 

Den mer utförliga reflektionen: Att vara student innebär på många sätt att man aldrig är ledig. Du kan alltid läsa lite (eller mycket) till, repetera en gång till, och korrekturläsa en gång till. Det innebär också att det är du själv som planerar din tid och på många utbildningar vilar ett stort ansvar för dina självstudier på just dig själv. Det finns en mängd olika sätt att strukturera sin tid på och olika sätt att föra studiedagbok eller lägga schema, inte bara för dina föreläsningar utan också för när du ska studera själv. Det enklaste sättet är att göra veckoscheman. Just att lägga ett schema är för många inte det svåra. Problemet uppstår först när man börjar försöka hålla schemat. Det är oerhört vanligt att studiepass inleds med att man städar, diskar, kollar tvättid, ringer sina föräldrar eller betalar räkningar. Startsträckan är många gånger lång. Men det finns hjälp att få!

pomodoro150

Pomodoro är italienska för tomat. Metodens utvecklare Francesco Cirillo använde en tomatformad kökstimer för att hålla koll på tiden. Vill du vara lite mer modern så finns gott om  appar som kan hjälpa dig.

Pomodorotekniken – ett hjälpmedel för att öka koncentrationen
Många studenter uppskattar pomodorotekniken väldigt mycket som ett sätt att komma igång med sina studier och undvika att syssla med annat. Tekniken bygger kortfattat på att du sätter en timer på 20 minuter. Under dessa minuter läser du koncentrerat och utan avbrott. Därefter tar du en paus på 5-10 minuter innan du sätter igång nästa läspass. Det finns mängder av minnesforskning och forskning om koncentrationsförmåga som stöder läspass på just 20-30 minuter och att man därefter ska pausa. Se gärna mer om Pomodorotekniken på: www.pomodorotechnique.com

Hur ska jag komma ihåg allt som står i böckerna?

Det enkla svaret: Läs, gå på föreläsningarna förberedd, tänk igenom innehållet, diskutera, skriv som en del av dina studier.

Det lite mer utförliga svaret: I de akademiska studierna är litteraturen ofta väldigt omfattande. Du ska helt enkelt läsa väldigt mycket mer text och ofta om väldigt mycket mer komplicerade ting än du gjort tidigare. För att kunna lagra denna mängd information och kunna återge den vid examinationen behöver du ändra inlärningsstrategi. Du kan inte längre läsa och försöka komma ihåg vad som står i boken eftersom det är alldeles för mycket information. Istället måste du läsa för att förstå innehållet. För att kunna förstå något behöver du sannolikt bearbeta det flera gånger innan du kommer till "aha-upplevelsen".

Hur ska jag studera för att lära mig så mycket som möjligt?

Det enkla svaret: Planera din tid. Följ planen. Var förberedd inför föreläsningarna. Skriv rent dina föreläsningsanteckningar. Repetera innan du glömt, inte efter!

Hur ska jag hinna anteckna allt på föreläsningarna?

Det korta svaret: Försök inte skriva av allt som sägs för det hinner man inte. Lyssna istället aktivt och försök sammanfatta med egna ord. Bearbeta dina anteckningar direkt efter föreläsningen. Det allra bästa sättet att föra bra anteckningar är att vara lite (eller mycket) påläst innan föreläsningen.

Det lite längre svaret: För många är målet med anteckningar att man vill kunna använda dem för att repetera innehållet i en text eller en föreläsning på ett kortfattat och kärnfullt sätt. Vad man ofta glömmer är att kortfattat och kärnfullt hänger samman med att man har någorlunda relevanta förkunskaper aktiva vid anteckningstillfället. Om man är "blank" vid en föreläsning är det i princip omöjligt att avgöra vad som är viktigt att anteckna och vad som är mindre viktigt. I det sammanhanget är det vanligt att man försöker skriva av det som sägs eller som står i presentationen. Detta är många gånger svårt eftersom korttidsminnet sällan tillåter oss att behålla koncentrationen på föreläsningen samtidigt som vi försöker anteckna en mening ordagrant från samma korttidsminne. Våra anteckningar blir alltså halva och upplevelsen av föreläsningen blir också halv. Tyvärr är det sällan att de två halvorna kompletterar varandra utan snarare att vi har halva anteckningar från halva föreläsningen. Det bästa sättet att anteckna på är alltså att vara genomläst innan föreläsningen. Det ger dig möjligheten att både hänga med på ett bättre sätt och att kunna anteckna med egna ord istället för att skriva av någon annans.

Senast uppdaterad av Johanna Svensson